Idag ska vi in till kliniken igen med min mammas häst. Tredje besöket vi gör där på en månad, varje gång med olika hästar. Min egen häst, har vart skadad sedan slutet av maj då han vrickade sig illa i hagen. Minst ett halvårsvila och återbesök varje månad blev hans recept.
Igår var vi inne med min systers nya häst som hade ett blåsljud på hjärtat. Detta upptäcktes i samband med att han hade kolik i lördags natt. Lite tur där, då det visade sig att det var en hjärklaff som läckte lite, och det skulle inte påverka honom något nämnvärt.
På kvällen åkte vi till veterinären här hemma i trakten med min mammas häst. Hon har vart halt lite till och från ett tag. De gånger vi undersökt henne innan har hon inte visat någon hälta och sett helt ren ut. Men igår visade hon äntligen hältan inför veterinären, och det blev inte bättre än en remiss till kliniken idag. Antagligen en spricka i hovbenet. Är det nu man borde börja ge upp? Det verkar inte som om det ska ta slut någon gång....

Jag håller alla mina tummar och tår för att våra hästar ska bli bra snart. Innan jul hoppas jag att jag ska kunna börja skritta min fina häst.

Kramar